Gårdagen var en omvälvande upplevelse - fylld med mycket glädje, tacksamhet, lite ledsamhet, hopp, förtvivlan men mycket kärlek!

Först var vi hemma hos Lars och Jennie. Superfin kåk har de och Lars fick stolt visa upp sina "McGyver-lösningar" runtom i huset! *S*

Jennie är mitt stora stöd i hela viktminskningsprocessen och nu när vi var hemma hos dem så blev det ju en hel del viktsnack och jag fick ju allt vackert bekänna att jag slarvat en hel del sen semestern.

Jennie och Lars hade investerat i en våg som man hänger på Jennies lift och de frågade mig om jag ville testa. Jag tänkte att det var lika bra att ta tjuren vid hornen direkt så jag upp i liften! 1,4 kilo hade jag gått upp sen sist! Och då ska man komma ihåg att jag har varit på 2 veckors semester och att jag ätit ett antal portioner julmat, med därtill hörande nubbar!

Jag blev mäkta impad av mig själv, måste jag säga!
När vi kommer hem på Nyårsdagen ska jag börja med min 13-dagarsdiet för att kicka igång hela processen igen. Ser mycket fram emot det!

När vi lämnat Harplinge och familjen S, var det dags att åka på nästa visit.

Denna gången styrde vi kosan till Niklas, Kicki och deras döttrar.

Lilla Hannas öde har jag ju berättat om innan och nu fick vi äntligen träffa henne och hennes familj igen
- tre år sen sist kom vi fram till!

Det var jättekul att få träffa dem igen, men samtidigt väldigt, väldigt ledsamt och vemodigt!

Att en så liten och go tjej ska behöva vara med om det som Hanna tvingas till är så oerhört smärtsamt!

Samtidigt har både hon och hennes föräldrar en styrka som kan flytta berg och jag beundrar dem så otroligt mycket!

Min enda önskan för 2009 är att Hanna ska klara sin kamp!

Nu såhär på årets sista dag så önskar jag er alla allt gott inför nästa år!

Idag styrde vi kosan mot Ullared. Detta lågprisens Mekka, med alltifrån småspik till Plasma-TV apparater och allsköns grejor däremellan.

Några stycken fler än vi hade kommit på den lysande idén att spendera dagen på GeKås, men vi klarade oss relativt helskinnade därifrån, med det mesta av det vi hade önskat.

När vi var färdighandlade tog vi lunch i korvmojjen utanför - curly fries - har jag aldrig förr sett! *S*

Väl hemma packade vi upp och sen gick vi bort till mamma igen.

Egentligen är det väldigt många vi skulle vilja hinna besöka när vi nu är här, men det går ju liksom inte att klona sig(än i alla fall) så jag måste prioritera och denna gången står mamma högst på listan, av förklarliga skäl.

Några fler ska vi också hinna med att besöka innan året är slut.
Till er som vi inte kan träffa denna gången säger jag bara:
Vi kommer tillbaka, hoppas ni har överseende!

Nu ska jag lägga mig och sova - imorgon är en annan dag!

Så....nu har årets upplaga av julen kommit och passerat. Jag klarade mig bra i år och tyckte t om under stundom att det var ganska mysigt. Speciellt när jag på julafton somnade på Connys axel i Lenas soffa, så jag missade stora delar av Kalle Anka.
Anledning: för mycket rödvin kvällen innan! *S*

Något som inte varit lika mysigt är att mina njurstenar nu har gjort comeback! Jag har hunnit med ett akutbesök och ett hembesök av ambulanssjukvården i Stockholms län - underbara killar måste sägas!

Nu är vi på min hemmaplan. Vi åkte ner till Halmstad igår och vi ska vara här över nyår är det tänkt. Min njure gör sig ständigt påmind och det är tur för mig att jag har en mor med eget apotek hemma. *S*

Nåväl, det ska nog klara sig. Idag har redan halva dan förflutit och vi ska nu ta och ringa runt lite så får vi se vad resten av dagen bjuder på.

Fan vet om jag inte har råkat bli smittad i alla fall!

Smittad av den där julkänslan som verkar gå som en löpeld, värre än kräksjukan, över landet. Även om ekonomerna och handlarna spår sämre köplust hos folket till följd av krisen, så tror jag inte riktigt på det. Ingenting verkar trigga oss så som julen kan!

Hemma hos familjen K går nog julen ändå på halvfart, men för att vara mig så känns det rätt mycket ändå.

Stackars adventsljusstaken har bara fått två ljus i år och tomtarna ligger tryggt och sover i sina silkespapper.
Gardiner och  elektriska adventsljusstakar är dock på plats.

Och imorgon ska det handlas - julklappar - trots att jag svurit på att "i år blir det minsann inga julklappar".

Men så kom Adde och Jossan med en julklapp och en kram idag och då smälter t om en bitterf***a som jag! *S*

Jag ser fram emot julafton nu. Det ska bli roligt att sitta där i Hässelby och inmundiga Pers hemmagjorda sill och skölja ner densamma med min Hallands Fläder!

Så härmed vill jag ha sagt: Jag underkastar mig julen! Sent ska syndaren vakna!

God Jul i slott och koja!

I dessa juletider tänker man(jag?) mer än nån annan gång på året, på Jesus och krubban och allt det där ni vet.

Jesus anses ju av många vara världens Frälsare - som kunde bota lama, ge massa människor mat av lite fisk och bröd, m.m.
Dessa är gärningar som jag tror idag skulle generera hyfsat klirr i kassan för killen från Nasareth - men "back in the day" gjorde han det för sin godhets skull och för oss andra stackare(eller ja, de stackarna som levde när Jesus levde kanske mera).

Idag däremot så betalas det gladeligen ut massor av pengar till människor, som inte gör ett skit för att rädda världen!
Carnegie-direktörer, Wallenbergare(inte maträtten då alltså utan klanen! *S*) och annat löst folk.

Den senaste i raden som tjänar en massa pengar utan att göra en enda insats för att förbättra världen är Mats Sundin.
Jag gillar ishockey lika mycket som nån annan och jag har inget personligt emot just Mats Sundin, men jag blir skogstokig när jag läser att han får 40 miljoner kronor av Vancouver Canucks, för att spela hockey för dem i ett halvår! Detta är en kille som redan har ofantliga mängder stålar - mer än vad hans barnbarns barnbarn kommer att kunna hinna göra av med!

Vad är det som gör att dessa människor; hockeyspelare, fotbollsspelare, golfare, boxare, m.fl kan håva in så hiskeligt mycket pengar, medan Linda Nilsson, undersköterska på Aspdalens Äldreboende, försöker göra livet gott för folk i livets slut, för en struntsumma varje månad?!

Vi måste börja omvärdera vad som ska anses viktigt i vår värld! Nu!

Sen vi kom hem från semestern så har jag försökt fatta att det verkligen är jul alldeles snart! Trots en massa bevis överallt så har jag helt sonika trängt bort det faktum att julen springer allt närmare.

Bland annat har jag glömt bort att skriva och skicka julkort till nära och kära. Det är en julbunden tradition som jag i alla fall har behållit. Men i år, som sagt, så har det gått både mig och maken förbi!

Så därför får vi skicka hälsningen elektroniskt istället!

 Från oss alla(katterna inräknade! *S*) till er alla:

En riktigt God Jul och ett Gott Nytt År

Idag fyller min älskade syster, Anne-Sofie, 35 år!

Känns som igår hon stod på min rygg och slet av mig håret! *S*

Grattis, babe  - jag älskar dig!





Idag fyller även lilla Sara 3 år - Grattis till dig också gumman!

Idag tog jag beslutet att sluta skolan!
Beslutet i sig har legat och grott i mig ett par dagar men idag blev det definitivt.

Sen politiken och föreningslivet tagit över mycket av min tid och sen jag insåg att det, trots att jag går ytterligare ett år i skolan och drar på mig ännu mer studieskulder, inte finns nånting som säger att det skulle bli lättare för mig att få ett jobb än det varit hittills, så har tanken i mig vuxit att jag kanske skulle sluta nu och fortsätta med allt annat som pågår i mitt liv just nu.

Och idag kom beslutet bokstavligt talat som ett brev på posten!

Jag fick nämligen kallelse till KS i mitten av januari. Jag ska äntligen amputera foten, som jag har velat i flera år nu! Inte för att jag vill bli av med själva foten, utan mer för att såret som jag har där aldrig läker och det är så himla tröttsamt!

Dessutom kanske de äntligen kan få till ett par snygga proteser till mina fötter om jag är amputerad på bägge, så att jag slipper gå(!) omkring med "tossor" på fötterna istället för snygga skor, som jag egentligen vill ha!

Lucia idag. 11 dagar kvar till julafton och redan så dödligt trött på julmaten!

Har ätit julmat vid 3 tillfällen redan, bara sen vi kom hem från semstern och det blir minst ett tillfälle till innan julafton då det ju också ska ätas julmat.

Vid vilken annan helg, med vidhängande mattraditioner, börjar man äta maten ifråga flera veckor i förväg?
Svar: Ingen!

Finns inte en enda människa, vågar jag påstå, som äter sill och potatis med gräddfil och gräslök vid något annat tillfälle än just Midsommar!

Varför måste det gå inflation i julen?

Nu är vi hemma igen!

Semestern var helt underbar!

Och nu är man hårt och brutalt inkastad i verklighetens gråkalla stenvägg! Jag hatar verkligen kyla och rugg - fy fan!

Jag fryser ända in i märgen!

Dessutom har jag varit både hos tandhygienist och tandläkare idag!
Kanske onödigt att påpeka att jag har ONT just nu!!

 Kanske bra förresten, att jag inte har nån som helst lust att stoppa nåt i munnen, för dieten blev ju "shot to hell" på semestern! Jag har inte varit och vägt mig än men jag har en känsla av att målet jag satte upp innan resan - att inte ha gått upp nåt - inte är uppfyllt.

Och nu kommer julen också, med stormsteg!

Det är absolut ingen hemlighet att jag får allergisk reaktion och hyperventilerar vid blotta tanken på julen, men lik förbannat står jag där år efter år, fixar med juldukar, dekorerar och skriver julkort.
Och så julmaten då förstås också! Det är julbord hit och julluncher dit, så den där dieten den lär väl få vänta till sen...som så mycket annat.

Förlåt detta deppiga inlägg, men jag hade mycket hellre varit i Karibien eller för den delen Miami än här i kalla, gråa Sumpan!