Ett tag sen jag skrev här igen nu då.

Sommaren har tagit fäste och första resan till Halmstad har kommit och passerat.
Sen vi var "hemma" har jag tappat styrfarten känner jag.

Denna veckan är det avslut på de flesta styrelseuppdrag och sen är det sommar på riktigt.
Undrar om det är därför jag känner mig slö, slapp och likgiltig - för att det nu inte finns planer utan egentligen bara lust att göra det man för stunden vill?

Jag drabbas nu och då av handlingsförlamning som den här.
Hoppas det går över snart.

Nu ska det äntligen ske!

Har inte varit i min hemstad sen nångång förra året. Ikväll händer det igen.

Jag kan riktigt känna lukten av blommorna i slänten vid viadukten på Victoriagatan.
Jag kan känna pulsen på uteserveringarna längst Storgatan.
Jag kan känna vinden i håret och solen mot kinden när jag vilar mig vid Europa och tjuren.

Men framför allt kan jag känna värmen och innerligheten i de människor jag träffar när jag kommer hem! Min familj, mina vänner och bara flyktigt bekanta. Hoppas få träffa så många som möjligt av er!