Håll med eller håll käft!

Häromdagen när Jonas Sjöstedt höll sitt första sommartal, som Vänsterpartiets partiledare, lanserade han partiets andra valfråga: tryggheten på jobbet och rimliga arbetsvillkor.
Min mamma arbetar inom äldreomsorgen, "på golvet", nära de gamla. Hon har gjort det i hela sitt yrkesliv. Hon trivs och de gamla och deras anhöriga trivs med henne.
Som dotter till en ensamstående mamma, hände det mer än en gång i min barndom att jag fick följa med mamma till jobbet, en julafton, när barnvakt inte fanns till exempel. Jag har på nära håll kunnat följa svensk äldreomsorgs alla omorganosationer, förändringar, schemaexperimenterande och chefsbyten.

Mamma har trots allt jonglerande "från högre ort" alltid alltid trivts med sitt arbete - de gamla, deras anhöriga och flertalet arbetskamrater. Men på sista tiden har det låtit annorlunda när jag pratar med mamma.
Chefen har fått storhetsvansinne och all form av kritik eller ifrågasättande av arbetssätt eller arbetsmoment från personalen, ses som illojalitet mot verksamheten och renderar samtal i skarpa ordalag och också varningar.
Samtidigt har chefen lierat sig med några personer inom personalstyrkan, som rapporterar allt de ser och hör till chefen. Arbetsplatsen är numera väldigt tyst. Missnöjet gror under ytan och jag ser från första bänk hur det sliter ner min mamma för varje dag. Det är fruktansvärt. Mamma har 2 år kvar till pensionen och eftersom hon inte har haft möjlighet att jobba heltid hela sitt yrkesliv, så har hon ingen fet pension att vänta sig. Hon funderar på att gå ett år tidigare för att arbetsklimatet är så hemskt, men frågan är om hon har råd?
Detta råkar vara ett kommunalt drivet äldreboende och någon skadeglad Allians-anhängare skulle säkert skyndsamt ropa: "Ja där ser du. Det är inte bättre på kommunala boenden än på privata". Nej det är det inte alltid. Felrekryteringar inom chefskåren och bland personalen sker såklart likaväl i offentliga som privata verksamheter. Men det som har hänt sedan privata intressenter etablerat sig är att kommunal verksamhet också börjar bete sig som de privata - i syfte att se bra ut i den ekonomiska rapporten, som förevisas politiker varje månad. Jag vet, eftersom jag också råkar vara politiker i just Äldrenämnden i min kommun. Det händer ofta på våra möten att diskussionen kommer upp om varför de privata äldreboendena kan gå så bra ekonomiskt, men inte de offentligt drivna.
Bra arbetsmiljö KOSTAR MER, en personal som får tillfälle att utvecklas KOSTAR MER. Men när cheferna för kommunens egna verksamhet får veta att de privata klarar sitt uppdrag mycket bättre - då börjar de bete sig därefter också.
Den senaste åtgärden min mammas chef gjorde, var att plocka bort den nyinköpta soffan som stod i personalrummet. Allt för att inte personalen skulle sitta mer än allra nödvändigast, för sitter de obekvämt så sitter de inte länge.
Jag är ledsen, förtvivlad och förbannad!
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback