Ge mig tålamod

Jag har aldrig varit en sån person som utrustats med nåt stort tålamod. Tvärtom! Ibland kan ju det vara bra att vara otålig, man får saker och ting gjorda och så.

Men ofta är det ett gissel också.

Man ställer en massa krav på omgivningen att leverera eller att vara på ett visst sätt och när de då inte svarar upp mot mina förväntningar så blir jag sur, tvär och irriterad.

Jag saknar tålamod när det gäller att ha fördragsamhet med andra människor också har jag märkt.

Igår kväll visade sig detta tydligt. Vi var på fest med folk jag aldrig hade träffat. Det i sig behöver ju inte vara negativt, men i det här fallet var det verkligen inget kul! Nån snubbe hade tagit det på sig själv att vara toastmaster och lekledare. Problemet var bara att han hade tittat för djupt i ölburken redan innan festen och rolig var ungefär det sista han var!

Jag ville verkligen inte vara Tjalle Tvärvigg, utan sitta där vid Connys sida och bjuda till för hans skull om inte annat. Men jag kunde bara inte! Hela situationen blev mer och mer outhärdlig och till slut gick det bara inte - jag behövde därifrån.

En stor dos tålamod hade hjälpt mig mycket i det läget, men som sagt, jag är inte utrustad med det!
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback