En sorgens dag......

I går ringde Petra mig. Jag anade oråd direkt, eftersom vi i princip aldrig hörs på helgerna. Jag tänkte att hon kanske skulle säga att hon råkat på samma förkylning som Conny dragits med en dryg vecka. Det hade hon inte.
Däremot så sa hon upp sig!!! Hon är ju snart klar nagelteknolog och Karin på Nagelhörnan gav henne ett erbjudande som hon inte kunde tacka nej till. Hela min värld rasade! Hur i hela helsike ska jag få en så bra assistent igen?! Slår man upp Personlig Assistent i ordboken, så är jag övertygad om att där finns ett foto på Petra, som förklaring! Hon är allt: påkläderska, psykolog, smikös, nagelteknolog, chaufför, kocklärare, datatekniker, städerska, inköpare, mitt kom-i-håg, tvätterska - ja, ALLT! Hon har varit klockren ända från början och jag kommer verkligen att sakna henne jättemycket! När jag först fick beskedet så kände jag mig jättesviken och jätteledsen. Min starkaste känsla var övergivenhet. Men med lite distans till den nya situationen så inser ju jag att denna underbara människa inte kommer att försvinna från jordens yta, bara för att hon inte finns kvar på min lönelista! Hon är framför allt en jättehärlig människa och nästan som en storasyrra känns det som - och det finns ju ingen som helst anledning att det ska upphöra bara för att Petra slutar arbeta hos mig - tvärtom! Nu när vi inte längre kommer att ha arbetsgivar-arbetstagar-relation, så blir det kanske lättare att bara vara vänner. Inte för att vi har haft problem någon gång, men det är ju en viss skillnad på relationerna trots allt.

Petra vet ju vilken typ av människa jag är ute efter, så hon har lovat att vara behjälplig både i rekryteringen och i introduktionen av nya assistenter. Jag vet ännu inte om jag ska ha en assistent på samma tider som hon har arbetat eller om jag ska ha två stycken som delar på tiden - det tar jag nog ställning till när jag vet hur utbudet av ansökande ser ut.

Imorgon läggs jag in på sjukhuset och på onsdag är operationen. Petra kommer att finnas med mig på sjukhuset och här hemma, fram tills hon åker till Thailand i slutet av november. Efter det jobbar Conny här hemma och vi har tid på oss att vaska fram en eller flera ersättare till Petra. Det kommer inte att bli lätt! Lite i hemlighet hoppas jag att Michelle ska ha tröttnat på 020 lagom tills hennes mamma-ledighet är slut. Då kan hon börja jobba hos mig och jag får en jätteduktig assistent till och allt hålls inom familjen! *S*

Hur som helst så önskar jag Petra all lycka till och jag ser fram emot vinkvällar i Hallonbergen många år framöver!
*S*

 image28
Petra dansar på vårt bröllop i somras.
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback