Igår kom jag hem!

Katterna anföll mig direkt i dörren och sen släppte de mig knappt med blicken -  eller nosen heller för den delen!

Sen kom Conny hem från jobbet, vi åt och pratade och gick igenom posten. Inget märkvärdigt alls, sånt gör tusentals människor varenda dag - men jag älskade det! Och jag var hela tiden medveten om att jag hade inte ont!! En helt enorm känsla för en som levt med ständig smärta i över en månads tid.

Idag har jag haft storhandling på Citygross inbokat och senare också möte med KHR. Så obeskrivligt underbart att få lov att vara helt vanlig!!

Jag känner livet i mig, som farbror Nilsson brukar säga!