Det har varit en helt underbar helg! Förutom den (snart) obligatoriska resan till KS akuten igår, med tillhörande morfinsprutor och inga nya besked- så var den gångna helgen den bästa på länge! Jag ÄLSKAR verkligen att vara gift!!! Jag visste att det skulle bli så, därför längtade jag så och tjatade så...och det har blivit allt jag drömde om och mer därtill! Det finns de som menar att kärleken dör när man gifter och de som säger det har också ofta exempel på kompisar som minsann har varit tillsammans jäääääättelääänge när "hon"(för ja det är oftast tjejen som vill först) kommer på att det skulle vara mycket bättre att gifta sig. Så går det ett år och så lämnar de in skilsmässoansökan. Varför, menar dessa antagonister då, kan man inte nöja sig med att bo ihop, varför behövs det ytterligare bevis på kärlek, när den bevisligen dör så fort man sagt "ja" i kyrkan(eller var man nu väljer att gifta sig)? NEWSFLASH allihop; Kärleken dog långt innan det aktuella paret knöt hymnens band. Troligen har de använt äktenskapet på samma sätt som många par skaffar barn - som ett sätt att försöka rädda ett förlorat förhållande.

För mig och Conny har bröllopet och äktenskapet bara gjort att vi kommit varandra ännu närmare! Jag kan titta på Conny och plötsligt brista ut i gråt bara därför att jag är så lycklig och för att jag älskar honom så mycket så jag vet inte vart jag ska bli av! I helgen låg jag flera timmar och bara tittade på MIN MAN när han sov och kände att här vill jag vara resten av mitt liv och det är så häftigt att veta att man på alla sätt hör ihop med en annan människa på det sätt som vi gör nu.



Min älskade make

....eller bara en brud full med stenar?

För sjuttielfte dagen sen sommarens början ligger jag hemma igen i sängen, med magsmärtor pga njursten. Jag är så trött på det här nu så jag kan spy! (vilket jag i och för sig ofta gör, pga smärtan) Jag har fått konstaterat stenar i vänster njure och i urinblåsan och det är sagt att de ska tas bort genom lasersprängning. Ingen har dock sagt ett ord om när. Och under tiden jag väntar ligger jag antingen här och vrider mig i smärtor eller så går jag till jobbet, hög på morfin. Allt känns piss just nu och jag har inget kul eller käckt att skriva om. Återkommer! Over and out!

Parapsykologi är ett forskningsområde  som studerar fenomen där psyket antas kunna ta in förnimmelser eller påverka den fysiska världen utan att använda sig av de fem sinnena eller kroppen.(Wikipedia)

Detta fenomen har jag och min personliga assistent, Petra, råkat ut för så många gånger nu så att det börjar bli läskigt! Vi kan prata om någon på morgonen på väg till jobbet - dagen efter eller t om samma dag så träffar jag eller Petra den personen, någon vi kanske inte sett på evigheter utan bara börjat prata om helt apropå! Det kan vara platser vi besökt eller händelser vi varit med om, som vi delger varandra i samtal och som sedan bara dyker upp igen i våra respektive liv! - Det är helskumt! Senast idag hände det; Vi pratade om en mini-serie som Petra sett på tv för ett tag sedan, som handlade om trafficking. Jag hade inte sett serien så Petra berättade mycket ingående om den och om hur påverkad hon hade blivit av den. För 10 minuter sen kollade jag in vilka Tv-program som kommer ikväll, eftersom maken jobbar över så blir det jag och "burken" en stund för oss själva. Och tro det eller ej; men samma serie som Petra pratade om imorse KOMMER PÅ TV IKVÄLL! Håret på armarna reser sig........Huah!

Förbannelse eller billig ursäkt?

Om kvällstidningarnas läsarfråga hade ställt frågan: Är det OK att bete sig hur som helst bara för att man är man? så hade varenda rödstrumpa och fittstimmare i det här landet, unisont, sagt: "Nääää, självklart inte, vad fan tror dom?!"
Min fråga blir då: Varför är det OK för en kvinna att bete sig hur som helst, PMS:ens namn?
Jag är kvinna själv, visst, och jag lider också av detta fenomen när det är så dags varje månad. Men jag använder FAN inte det som ursäkt för att få bete mig hur jävla tjurigt som helst mot min omgivning!! Det är ett vetenskapligt faktum att om en samling kvinnor umgås intensivt så kommer deras menscykler att synkas...

Dagens läxa: Undvik sammanslutningar där merparten är kvinnor!

Premenstruellt syndrom, PMS, är ett samlingsbegrepp för olika typer av fysiska och/eller psykiska besvär under förstadiet till menstruationen och som i vissa fall kan utgöra ett handikapp. Många kvinnor kan även ha uttalade besvär vid ägglossning. Bland de psykiska besvären kan noteras nedstämdhet, humörsvängningar, ångest och oro. Vissa kvinnor kan även uppleva olika typer av smärta, bland annat eftersom kroppen behåller mer vätska dagarna innan mens och bland annat kan orsaka svullen mage. Många kvinnor får även ömmande bröst, migrän eller känner sig allmänt illamående.(saxat ur Wikipedia)

........eller nygamla kanske man ska säga. Jag startade blogg för några månader sen, men så slutade jag plötsligt, bara för att.....Jag gör ofta så kan jag tänka, när jag tänker tillbaka på mitt liv hittills. Jag brukar använda en stryk-korg som metafor för mitt liv. Jag kan sätta igång och stryka och ha alldeles knök-fullt i korgen. Så när jag har sisådär 4 plagg kvar, så slutar jag - stänger av strykjärnet, packar ihop strykbrädan och ställer in den i skåpet igen.

Jag gjorde så med min utbildning t ex. Jag läste 3 år på universitetet. Jag tog alla kurser, men tentade av nån anledning inte ekonomin, på 5 poäng. Dessa 5 poäng satt sen som en nagel i ögat på mig i fyra år tills jag förra sommaren läste juridik 10 poäng och därmed kunde jag få min fil.kand. i socialt arbete - Det dittills största som hänt mig! Det absolut största som hänt mig, hände tidigare i somras - Jag gifte mig! Du som läste min blogg innan jag stängde ner den, har kunnat läsa om förberedelserna före bröllopet och själva dagen D. Ni andra får ana hur det var *L*. Nåväl, nu är jag tillbaka igen och jag har förstått att det finns de som har saknat mig! Jag ger er härmed mitt ord på att jag nu ska hänga kvar; genom skrivkramper, dåligt självförtroende, sorger och glädjeämnen ska jag finnas här och ge min syn på saker och ting! Välkommen!