Kommunen jag bor i är oerhört segregerad. Mitt i "byn" ligger ett stort område med den ena villan större än den andra och vidhängande trädgårdar i varierande storlekar. Runt detta ligger miljonprogramsområde, med höga gråa hyreshus. "Vi och dom"-känslan är högst påtaglig.

Jag och maken var ute och promenerade i det  vackra höstvädret idag. Vi gick igenom landskapet av villor och trädgårdar, dignande av överfulla äppelträd, till synes helt orörda.

Det provocerar mig något oerhört!

De där äpplena som hänger helt mogna på sina grenar, och flera har redan ramlat till marken, blir i min värld sinnebilden för skillnaden mellan de som har och inte bryr sig och dem som inte har och inget hellre vill än att få......

Uppenbarligen funkar Sundbyberg bra för äppelodling. Tänk om vi ägt allt det där tillsammans istället för att det ska ruttna bort i någons trädgård!