I Moderaternas Sverige märks det allt tydligare att det minsann är skillnad på folk och folk!

Läste just en artikel i Expressen som  visar just detta.

 I Moderat-styrda Täby kommun är det numera praxis att personer i behov av tandvård och som dessutom lever på ekonomiskt bistånd, socialbidrag, ska klara sig med 8 tänder färre i munnen än normalt är för en vuxen person, om tänderna blir dåliga.

Tuggförmågan ska med 20 tänder vara helt okej, och utåt sett är det inte socialt hämmande. Det måste finnas en balans i samhället. En som går på bistånd ska inte ha råd till bättre tandvård än en hårt arbetande lärare eller sjuksköterska till exempel. Har du inget jobb kanske du inte har råd med bil och så vidare. Så är ju livet,
säger ordförande i socialnämnden, Thomas Nilsonne.

I mitt Sverige är det inte möjligt att man är så cynisk - men i Moderaternas Sverige är det tydligen helt ok!

Intressant diskussion på Nyhetsmorgon just nu. Ska man eller ska man inte ha politisk reklam i tv?
Jag vet inte om det är för tidigt på morgonen och jag därmed inte kan se de större konsekvenserna, men jag kan inte se nåt problem i det såhär spontant. Vi matas ju av reklam om allt möjligt hela tiden och när det gäller politisk reklam så ser vi det på varenda reklampelare på stan för att inte tala om allt som dimper ner i brevlådan varje valår.

Ett starkt skäl till reklam är att medvetandegöra människor. Den 7 juni är det val till EU-parlamentet. Hur många tänker rösta? Enligt statistiken inte många svenskar alls, 38% förra gången. Det är skandal tycker jag!

Många, speciellt ungdomar, anser inte att politik berör dem och definitivt inte politik som bedrivs långt hemifrån,
 av gubbar och tanter som man inte har nån som helst relation till.

Igår var jag på ett intressant möte. Det var Vänsterpartiets förstanamn på vallistan till EU-parlamentet, Eva-Britt Svensson, som diskuterade kring ämnet Vad ska vi med EU till?

Jag har alltid varit väldigt mycket emot EU och jag är det fortfarande. Men icke desto mindre är vi ju med och då känns det som en plikt att se till att kritiska röster får höras i parlamentet.

Man ska komma ihåg att om man inte röstar, så spelar man odemokratiska krafter rakt i händerna.

Dessutom, som Eva-Britt sa, så ska vi komma ihåg att 80% av de beslut som påverkar oss svenskar, har tagits i EU-parlamentet! Smaka på det! Vill vi verkligen att någon annan då ska ha tagit tillfället i akt att få sina företrädare i Bryssel och Strasbour, medan vi sitter här uppe i Norden och tror att vi inte har med saken att göra?!

Eva-Britt Svensson tog upp några konkreta exempel på saker som helt klart kommer att påverka oss i Sverige, om det går igenom. Bland annat handlade det om att någon lagt förslag i EU om enhetliga skilsmässoregler i Europa!
I Sverige kan man, som två vuxna myndiga personer(om man inte har barn då ska man ha betänketid), bestämma att gå skilda vägar, med en påskrift på ett papper och så är det med det.
På Malta är det totalt förbjudet med skilsmässa. Punkt.
Tänk om Maltas linje skulle vinna gehör i Europa!

Så politisk reklam i TV4 kan jag nog faktiskt leva med, om det kan hjälpa svenska folket
att ta sig till valurnorna den 7 juni!

Det är skitviktigt att rösta och det är också en plikt vi har i en demokrati.

För mig är det oerhört viktigt att inte lämna över mitt öde till nån annan
- vilket jag skulle göra om jag lät bli att rösta.

Nu ikväll hade vi(Conny) som sagt avtalat tid med en penningplacerare inne i City. Efter en del irriterat letande mitt i snögloppet kom vi fram.

Killen, som inte ens fyllt 30(jag kollade in hans diplom på väggen) visade in oss på sitt kontor och började därefter fråga ut oss om hur vår finansiella situation ser ut och vad vi vill göra åt saken.
Bland frågorna var: Bor ni i hus eller bostadsrätt? Conny svarade: Vi bor i hus - hyreshus!

Killen på andra sidan skrivbordet såg både besviken, medlidande och skrämd ut!

Alltså seriöst; Vi har aktivt valt att bo i hyresrätt! Vi trivs i hyresrätt och fan om vi ska bli ifrågasatta av en slipsnisse som knappt ens är torr bakom öronen!

Ända sedan borgarna vann valet 2006 så har det blåst snålt kring hyresrätten. Det verkar inte som om man med stolt stämma och rak rygg kan säga att man bor i hyresrätt och att man är nöjd med det.

Man blir tittad på som en jäkla stackare och sånt avskyr jag!

I vår lilla stad byggs det så det knakar - i princip enbart bostadsrätter. Samtidigt är det flera hyresrätter som visar intresse för ombildning. Flytta till bostadsrätt ni som vill, men låt oss andra få lov och bo som vi vill och som vi har valt!





                                                                                  

Som tur är så är jag uppvuxen under 1970-talet - en tid då vi alla fick veta att vi minsann kunde! Allt verkade möjligt och kamp lönade sig!

Sen dess verkar mycket ha gått framåt, men mycket har avstannat och en del har till och med gått baklänges!

Idag år 2009 är det fortfarande helt ok att betala kvinnor 20% mindre än män, för exakt samma jobb! Det är fortfarande idag helt ok att ge män mer insatser, typ hemtjänst, rehabiliteringsinsatser och personlig assistans, medan kvinnor i motsvarande situation blir ifrågasatta som just kvinnor och får passiviserande insatser.

Jag tillhör väl den skaran människor som tycker att det är lika viktigt att uppmärksamma dessa uppenbara orättvisor även andra dagar på året än 8 mars.

Och för att det ska bli så, så räcker det inte att kvinnor slåss för "kvinnosaker" - det handlar om mänskliga rättigheter, inte manligt vs. kvinnligt. Alla måste med i den kampen! Kvinnor och män.

Inom "mitt" område är det precis lika viktigt att inte se "funktionshinder-frågor" som en säregen art av frågor. Självklart handlar även det om mänskliga rättigheter, som alla måste kämpa för - inte enbart de som för tillfället råkar vara direkt drabbade.

Solidariteten måste tillbaka in i oss alla, med själ och hjärta - om vi så ska skrika lungorna ur kroppen för att nå dit!
Lyssna färdigt - det är det värt!

Morgonens nyheter domineras av det historiska avtalet som fackföreningen Metall tvingats sluta med sin arbetsgivar-motpart. Avtalet är frivilligt för de lokala organisationerna och går ut på att man istället för att riskera sin anställning, gå ner i arbetstid.

Regeringens företrädare gömmer sig undan både ansvar och kommentarer, man skickar fram en sekreterare som tar dagens uppgörelse som nån slags kvitto på att industrin klarar sig själv.

"Man har skrikit ett halvår nu, men vi måste prioritera de som inte har nån organisation som skriker högt".
Vilka är dessa undrar jag då? Jag brukar ibland bli placerad i det fack av människor som "står längst ifrån arbetsmarknaden", som "inte har nån röst", som är "svag".

Jag vill inte säga mig tillhöra någon av dem kategorierna och förresten; det spelar ingen som helst roll om det är högkonjunktur eller kristider i Sverige. Statistiskt sett så är den grupp jag placeras i helt opåverkad av sådana trender - vi får sällan break på arbetsmarknaden hur som helst.

Maud Olofsson har de senaste veckorna med en dåres envishet mässat fram sitt budskap: Det blir inga pengar till Saab - sånt ska inte svenskarnas skattepengar gå till!

Idag eklateras förlovning mellan Kronprinsessan Victoria och hennes Daniel. De har "äntligen" efter typ 7 år ihop fått tillåtelse av pappa Kungen att gifta sig.

Gissa om det kommer att finnas pengar från oss skattebetalare till den grejen!!

Fy fan säger jag! Visst, gift er gärna, men jag som skattebetalare i Sverige har inte gett borgarna mandat att betala Vickans brudklänning - speciellt inte samma vecka som man så tydligt från regeringens håll sagt sig veta vad exakt vi skattebetalare vill att våra pengar ska användas till!!!

Det tog 30 år innan kärnkraftspendeln helt svängde över till de positivas skara. Nu ska vi inte bara behålla de kärnkraftsverk vi redan har, nä nu vill 70% lättledda svenskar att vi ska bygga ut skiten!

Maudan fick ge sig för Fredde. Och vad är välan en liten detalj såsom kärnavfall eller härdsmälta?
Bara jag kan ligga i sängen och se på tv, surfa på nätet och ha mys-belysning på samtidigt.

Och dessutom har ju olyckan redan varit framme - 2 gånger till och med.
Så hur sannolikt är det då att det ska hända igen - i Ringhals, Forsmark eller Oskarshamn?

Igår kväll kunde jag inte somna efter att maken knoppat in. Inget direkt fanns på tv:n heller så jag zappade runt lite och hamnade mitt i ett program på Kunskapskanalen, som jag förstod handlade om välgörenhet eller filantropi som det heter med ett vackert ord.

Bland annat fick man se ett kritiskt franskt reportage om Bill Gates och hans filantropiska arbete, samtidigt som han är inblandad i och tjänar pengar på företag som förorenar miljön, gör barn sjuka och gör folk hemlösa.
Men det är inte så himla noga, för sen skänker han ju bort stora delar av sin enorma förmögenhet tillbaka till dessa människor, som han en gång hjälpt till att trycka ner i skiten!

Efter detta reportage gjordes ett antal svenska intervjuer, bla med Johan Staël von Holstein. 


Herr Staël von Holstein har i mer än ett sammanhang jämfört socialism med helvetet på jorden - så också i denna intervjun.

Han tycker då att det är mycket bättre att entrprenörerna, hans "hjältar",(Bill Gates verkar ge Johan våta drömmar) ges ännu mer plats att växa och utvecklas och därigenom tjäna massor av pengar som de sen kan skänka tillbaka till oss andra stackare som av en eller annan anledning inte har förmågan/fantasin/kunskapen att själva bli entreprenörer.

Detta att låta ett fåtal få plats att växa, så att de på det sättet, på nåder och av fri vilja(den fria viljan är lag och helig för Herr Staël von Holstein), sen kan skänka tillbaka pengar till oss andra mindre bemedlade stackare - är Johans långfinger till hela den socialistiska idén!

Måtte det bli ändring 2010!!!

Socialism är en politisk riktning, uppsättning ideal samt rörelse som förespråkar samhällslösningar som är så jämlika och rättvisa som möjligt. Socialismen är en egalitär rörelse som strävar efter största möjliga jämlikhet mellan alla individer och grupper av människor; klasser, könen, olika sexualiteter och etniska grupper. Demokratiska lösningar, betoning av politisk organisering, internationalism och solidaritet är centrala begrepp.(Wikipedia)