Det är en alldeles vanlig söndag. Middagen står på spisen. Facebookuppdateringarna avlöser varandra och jag lyssnar på Sommar med Henrik Dorsin. Katterna ligger i varsin hörna och slappar.

Anledningen till att bloggen har sovit så länge är för att jag har tyckt att jag inte har så mycket att säga, att snuttifieringen som facebook innebär har blivit nog för mig, att andra vars bloggar jag följer har mycket mer att säga, än vad jag tycker att jag har. Men nu har jag och min blogg sovit färdigt. Jag kommer säkert inte att skriva varje dag eller berätta allt i en mer utdragen statusuppdatering. Nej, det lär bli ofta ibland, men sällan ibland. Lite som jag funkar.

Nu hör jag en nyckel i dörren. Dags för middag. Blåbärspannkakor med mjölk till.